HakanLarssonStar

TriathlonLarssons blogg

- Vi tar det som det kommer...

AddthisDela med dig   FeedRSS feed

Här kan du läsa bloggens inlägg.

Vinterbonat

Sådär, nu har jag vinterbonat lite. Nya varma tajts inköpta för att klara vinterpendlingen. Dubbdäck påsatta. Och för att isolera skorna, har jag nyttjat avklippta ärmar från min gamla våtdräkt som jag använde på ö-till-ö ifjol. Fungerade riktigt bra! Varma goa och mysiga. :-)




 


 

 

Barn kan mer än man tror

Igår ringde hustrun till jobbet och sa, med något svajig röst, att hon råkat låsa sig ute. Medan dottern var inne. Lugn svarade jag, jag kommer hem så fort jag kan.


Jag tog snabbt på mig cykelkläderna och sprang till cykeln. När jag tar ut hojen ser jag att jag fått punka!! Hur typiskt är inte det. Nå, som gammal triathlet fixade jag punkan på ett par minuter. Sedan bar det iväg. Jag cyklade genom Stockholm som ett vettvilling, förbi Norrtull och vidare norrut mot Sollentuna och Häggvik.


Trots att jag hade dåligt med luft i bakdäcket, och trots att det var motvind, slog jag personbästa med fem minuter. En dotters väl och ve, är helt klart bästa medicinen mot mjölksyra. Lungorna tjöt visserligen, men i övrigt kändes kroppen pigg.


Väl hemma såg jag att frugan redan kommit in i lägenheten. Hur gick det till?, tänkte jag.


Jo, frugan hade börjat leka med Isola genom dörrinkastet. Hon säger att hon inte kommer in för att hon låst sig ute, men att pappa är på väg. Isola, 2 år och 10 månader, svarar då det självklara


"Ska jag hämta nyckeln?".


Jaaaa... vad skulle frugan svara på det. "Ja, dom ligger i min handväska".


Isola pinnar iväg, släpar den gigantiska handväskan till dörren, drar upp dragkedjan, letar rätt på nycklarna, och tar upp dem strålande glad. Sedan ger hon frugan dem genom dörrinkastet.


Jeeez. Barn kan mer än man tror.









 

 

Vätternrundan o några tankar om ekonomi

Det har blivit lite små-murrigt att cykla på morgnarna. Men ändå härligt. Det börjar snart bli dags att slänga på dubbdäcken på hojen.


I övrigt börjar jag få riktigt bra tryck i pedalerna nu när jag pendlar. Väldigt skönt. Jag och två kollegor, som också cykelpendlar, har bestämt oss för att köra Vätternrundan i år. Känns faktiskt väldigt skoj! I och man cyklar nästan 4 mil per dag, kommer man vara redo när startskottet går. Och vem vet, går det bra kan man ju köra något annat lopp också.


På ekonomins område är det ömsom vin, ömsom vatten. Starka produktionsländer som Kina, Sverige och Tyskland går som tåget, medan svagare konsumtionsländer, som USA, Grekland och Spanien, hackar. De som trodde sig se en snabb återhämtning, få se sig om i stjärnorna. USA hackar och där ser vi ingen snabb ljusning. Jag tror att det som väntar USA härnäst, är en kollaps av dollarn, vilket gör att en stor exportmarknad för Sverige i ett nafs försvinner. Men det är sånt som händer. Sverige får inrikta sig att exportera till dom nya ekonomiska jättarna istället, som Kina, Indien, Brasilien osv. Inget att göra åt.


Vilka fler orosmoment finns? Ja det mest uppenbara är vår bostadsbubbla. Att vi har en bubbla är självklart, därom finns det väl knappast någon som längre tvivlar, frågan är bara när den briserar och vilka spridningseffekterna blir. Dvs. kommer banksektorn att dras med. Vi får se. Jag tippar att bubblan brister 2014, eftersom reporäntan antagligen ligger markant högre då, för att dämpa kommande inflationstryck. Men det är bara en gissning. En bostadsbubbla är fö. alltid långt värre än en aktiebubbla, eftersom människor lånar till sina bostäder. Brister en aktiebubbla blir man i värsta fall av med sitt sparkapital. Brister en bostadsbubbla blir man ofta satt i väldigt stora skulder, skulder som kan följa med personer resten av livet.


Ett annat orosmomentet som jag börjat oro mig för allt mer, är att Sveriges export gradvis urholkas. Jag läste budgetpropositionen häromdagen, där ser man att exporten minskat i förhållande till importen med 0,5 procentenheter sedan 2000. Det är en trend som måste brytas, annars drabbas vi förr eller senare av samma obalanser som USA. Det man måste göra är att dämpa konsumtionen, samtidigt som man stimulerar sparande och produktion. Höjda skatter på inkomst och konsumtion, i utbyte mot sänkt energiskatt för industrin och sänkt bolagsskatt är en tänkbar åtgärd. Inte så populärt och knappat något som kommer att genomföras, men en lösning. Finns kanske fler.


Det tredje orosmolnet är som tidigare nämnts att USA antagligen kommer att vara uträknat under lång tid framöver. Deras valuta kommer att krascha, vilket gör att USA då drabbas av sk. hyperinflation. Det gör i sin tur att Federal Reserve (centralbanken) måste höja räntan, vilket bromsar in ekonomin. En negativ spiral inled då nedåt. Därtill har USA dragit på sig groteska lån, som måste betalas tillbaka. Räntan på dessa lån är idag låg, men löptiden är väldigt kort, ofta 3 månader, så jag förväntar mig att räntan på dessa statspapper kommer att öka kraftigt när väl dollarn kraschar och inflationen tar fart, vilket i sin tur gör att en stor del av USA:s skatteintäkter kommer att gå till att betala tillbaka lån. Hur man än vrider på det, bör svensk industri inrikta sig på andra marknader än USA.


Ett fjärde orosmoment är Kina. De ekonomer jag brukar lyssna på har här delade meningar. Peter Schiff menar å sin sida att Kina har så hög produktion, att de inte kommer att få en ekonomisk dipp. Marc Faber säger däremot att vi kan förvänta oss en krasch inom 12 månader. Dessa båda gentlemans brukar få rätt, men i detta fall lyssnar jag mer till Marc Faber, eftersom han kan den asiatiska marknaden. Vi får se. Blir kanske ett mellanting. En dipp, men ingen krasch.


Ett femte orosmoment, och lite mer långsiktigt, är Euron. Vi var ett gäng ekonomer som varnade för vad som skulle hända om Euron infördes i allt för många länder. Jag var positivt till en union bestående av Belgien, Finland, Frankrike, Irland , Luxemburg, Nederländerna, Tyskland, Österrike och Sverige, men att ta med icke-mogna länder var inte särskilt klokt. Den breda Euron som infördes kändes som ett politiskt önsketänkande. Jag trodde inte att Euron skulle överleva, och vi ser nu redan efter 10 år vilka obalanser som skapats. Hur Greklands ekonomi ska kunna gå i takt med Tyskland övergår mitt förstånd. Jag tvivlar att den breda Euron överlever ytterligare tio år. Vi vår se. '


Nå... ska inte tråka ut er mer om detta. :-)

 

Vintercykelgrejer...

Sitter med beslutsångest. Ska ju cykelpendla denna vinter och tänkte beställa lite vintergrejer, men det är ju så förbaskat dyrt!!


Dels tänkte jag beställa Schwalbe, Marathon Winter, 35-622 för 1058kr. Dyrt, men dubbdäck känns å andra sidan som ett måste nu när vintern kommer.


 



Det som ger mig mer ångest är att jag funderar på beställa vinterskor. Jag tycker att det är så förbaskat meckigt att ta på sig överdrag, och när man cykelpendlar vore det bra att slippa bök. Men är det värt 1765kr? Ahhh...



Sen hade jag tänkt köpa några vintertajs. Men HELVETE vad dyra dom är!! 2390kr?? Rena rånmordet... Är det någon där ute som har tips på vintertajts till mer rimliga priser?



 

 

Dag 2 av Shapelink Biggest Loser 2010

Som vanligt försöker jag kicka igång hårt. Bryta mönster. Annars är det svårt för mig att börja gå ned i vikt. Så igår åt jag inget. Kanske inte något att rekommendera, men vi är alla olika. Idag, och några dagar framöver, kommer jag bara äta frukost, bestående av havregrynsgröt. Därefter, på lördag kanske, börjar jag äta mer sunt igen. Men som sagt, för mig fungerar knappt något annat. Jag måste bryta mönster för att orka gå ned i vikt.


Utöver det så cykelpendar jag 2x18km per dag och ska lägga in några styrkepass i veckan. Annars lär man ju förlora alla muskler. Och det är ju obra.


Kör hårt och lycka till därute!


Shapelink Biggest Loser 2010

 

Shapelink biggest loser 2010

Jahapp. På måndag är det dags. Då ska svångremmen dras åt.


Och för att peppas lite extra, startade jag en liten grupp som heter Shapelink biggest loser 2010:


http://www.shapelink.com/sv/challenges/show/id/1994


Den som går ner mest som procentuell andel av sin kroppsvikt fram till nyår vinner ära och berömmelse! :-)


Tävlingen drar igång på måndag.


 

 

Byxorna...

... börjar sitta löst. Skönt.

 

Biggest looser...

... alltså, man blir ju så BIZARRT inspirerad av svenska versionen av biggest looser. Har väl inte skött vikten så där jättebra senaste halvåret, och för några månader sedan var jag tvunget att gå upp i storlek på brallorna. Från Från 32 till 36. Hur kul  är det? Ahhh. Men nu jäklar. Cykelpendlingen gör sitt, och så fort det förbaskade valet är över, så ska jag ta och späka mig. Just nu lever jag och mina kollegor mest på chips och godis. Rätt obra för vikten.


Igår var jag fö. ute och kutade med en polare som gått ner till 63kg. Har alltid kutat ifrån honom, men igår kunde jag inte hänga på. Det var fasen droppen.


Den 20:e ... då jäklar.

 

Speed!

Haha, nu jädrar har man fått in speeden på hojen igen. Idag kom två tävlingscyklister ikapp mig. Jag krokade på och sen rullade vi rund och växeldrog ända till jobbet. Väldigt tidseffektivt. Så skulle man ha det varje morgon.


På vägen hem dansade man som vanligt på slak lida med döden. Näsan varje dag är man nära en olycka, även om jag cyklar väldigt passivt. Värst, tycker jag, är unga tjejer. Dom kör ofta passivt. Stannar vid korsningar (till skillnad från sina manliga likar). Det är bra. Sedan tittar de höger och vänster. Som cyklist tror man att dom efter ögonkontakten inte ska köra ut. Men icke. Istället kör dom rakt ut. Och det är det värsta som finns. Det är värre än när bilar överhuvudaget inte stannar. För när man fått ögonkontakt släpper jag som cyklist "bromsberedskapen" och tryckt på igen. Vet inte varför dom plötsligt kör ut. Endera som har dom inte sett en. Eller så är dom dålig att bedöma avstånd. I vilket fall har jag lärt mig att vara väldigt väldigt försiktig, varje gång jag ser unga kvinnliga bilförare i korsningar, trots att jag fått ögonkontakt. Huh!! Andra "favoriter" i trafiken är förstås äldre gentlemän och yrkestrafikanter. Där får man också som cyklist vara väldigt försiktig. Det är nog topp tre.

 

... lite stolt ...

Känner mig nästan lite stolt. Har fått en kompis som väger 130 panner att börja cykelpendla till hans jobb. Han har 15km, så det är en bra bit. Han har nog funderat på det, så han var inte så svår att övertala. Men jag tror jag hjälpte honom att ta det där jobbiga första steget. Så idag följde jag honom på hans splitter nya cykel. Tror nog att det kommer göra susen för hans vikt.


Idag lade jag också in min träning i träningsdagboken. Har ju varit lite slö att bokföra efter semestern. Men det är rätt skönt att se timmarna ticka iväg. 90 min cykelpendling per dag gör ju att timmarna drar iväg. Idag började jag även pendla med min tävlingscykel. Det må vara hänt om någon snor den. Orkar inte pendla på min "civila" hoj längre. Är man van vid en racer med bra komponenter, vill man inte ha en cykel där hjulen flexar och växlarna rasslar. Så om någon vill köpa en cykel av märket Scott Roadster, så hojta till. Står själv inte ut med den. En riktig rackelhoj.